Kategoriarkiv: Blandat

Soppkök på hemmaplan

Postat av

Ja se karlar, de ä mitt liv, de se. Orden är Monica Zetterlunds, när hon sätter ut supar till brevbäraren och polisen i den gamla teveklassikern Söderkåkar,

Jag säger i stället så här: Ja se soppa, det är mitt liv, det se. Åtminstone när det gäller mat. Jag älskar soppa och anser att jag både blir snäll och varm av soppa. Att tillaga värmande soppa är det bästa med den mörka årstiden.

Och när det blir sommar och är olidligt hett, då slår jag till med en iskall, kryddstark gazpacho. Eller en melonsoppa, som inte heller går av för hackor.

Men än så länge är det läge för varma soppor. Jag tänkte mig en indisk linssoppa, men upptäckte att jag glömt köpa kokosmjölk.

Då får det bli en grekisk linssoppa i stället, inspirerad av den suveränt goda linssoppan i Saluhallen i Göteborg.

bild(3)

Att strippa en skyltdocka

Postat av

Att shoppa kläder är inte min bästa gren. Jag tycker att det är urtråkigt. Men ibland blir jag tvungen. Jag köpte ett par jeans för ett par, tre år sedan och haft dem på mig i stort sett varje dag sedan dess. Det innebär att de börjar bli tunnslitna och jag vågar nästan inte bära dem längre.

bokställEtt par nya jeans stod alltså på agendan i dag. Jag åkte till Väla i Helsingborg. Först tog jag en tur till Ikea, där jag bland annat köpte bokställ i plexiglas. Egentligen är det servetthållare, men fungerar alldeles i sällskap med böcker. Jag ska ha dem med mig till Bokmässan i Göteborg till hösten, dit jag anmälde mig som utställare i förra veckan.

Några nya vårblommor blev det också innan jag styrde stegen mot jeansbutiken. På väg dit stod en manlig skyltdocka med min tröja på sig. Jag gick in i butiken och kollade om tröjan fanns i min storlek. Det gjorde den inte. För stort och för smått var min lott. Plastgubben ute i gången hade lagt beslag på just den storlek jag ville ha.

Det blev till att både lemlästa och strippa honom innan jag kunde traska ut ur affären med den vackert jeansblåa tröjan i en kasse.

Sedan köpte jag en blå kofta och en blå mjuk morgonrock, båda på rea, innan jag klämde in mig i ett par mörkblåa oslitna jeans. Nämnde jag att jag gillar blått?

Och att det faktiskt händer, vid sällsynta tillfällen, att jag känner mig som en shopaholic. Fast det brukar gå över väldigt snabbt.

 

Dimfyllda kontraster

Postat av

bild(3)I dimma dold heter en kriminalroman av Vic Sunesson. Jag kom att tänka på den när jag tog fram cykeln för första gången på flera veckor och cyklade till en gul brevlåda för att skicka iväg två böcker.

Vägarna var i stort sett helt isfria och den mesta snön har smält bort, men i några köldhål hade rimfrosten ritat vita konturer på träd och buskar.

Det var värre än iskallt. Det var så kallt att huvudet värkte och jag fick stanna och ta på pannbandet, men jag skulle ha behövt en rejäl rånarluva för att hålla kölden från huden. När jag kom hem, och cykelturen tog allt som allt högst en kvart, frös jag om benen, rumpan och kinderna.

Det kändes som minst tio minusgrader men termometern visade på knappt en. Och vinden var på annan ort, så det gick inte att skylla på den.

Dimma. Allt ligger i dimma dolt i mina trakter. Och dimma kan vara kallare än is.

Strax innan jag cyklade iväg hade jag eldat i kaminen och till min fasa konstaterat att det var trettio grader varmt i vardagsrummet. När jag kom hem hade det sjunkit till mer behagliga tjugofem. En skön kontrast att kliva in i efter dimkylan utanför.

Nu sätter jag mig en stund med en ny bok som jag ska recensera. Det är Louise Pennys nya roman Den grymmaste månaden. Den lovar gott, med lite mer svärta än i de tidigare böckerna. Jag återkommer när jag har läst klart. Om jag hittar ut ur dimman, vill säga.