I både hjärta och sinne (och dessutom utanför rutan) är det höst, men hos förlagen nalkas våren. Det märks inte minst nu när bokkatalogerna dimper ner i brevlådan. Vinter och vår, rubricerar visserligen Bonnier Pocket och Månpocket sin gemensamma katalog, men både Norstedts och Forum tänker förbi vintermånaderna.
Det gör jag också, för till våren väntar en del godbitar. Inte minst Elly Griffiths, som i maj kommer ut med sin femte bok om arkeologen Ruth Galloway. En orolig grav, heter den nya romanen i en ovanligt trivsam brittisk deckarserie.
Hennes brittiske kollega Reginald Hill dog i januari i år, men kommer ändå med en roman i april. Nej, det är inte en oavslutad som ges ut postumt, det är romanen De dödas samtal, som han skrev redan 2001. Minotaur, Reginald Hills svenska förlag, har under årens lopp givit ut både nya och lite äldre titlar. Och eftersom Hill var en synnerligen produktiv författare finns det säkert många titlar kvar att ge ut.
En bok som jag hoppar över är amerikanske John Verdons Blunda hårt. En sofistikerad mordgåta, påstår förlaget, men det räcker att läsa presentationstexten för att få mig att backa. Ett påkostat utomhusbröllop får ett makabert slut. Mitt under festen hittas den unga bruden halshuggen … Det hela utvecklar sig till en historia med flera sadistiska brott och en katt-och-råtta-lek med en galen mördare. Invändningen är given: har vi inte sett och läst nog om galna mördare? Behöver vi fler sadistiska brott?
En helt annan reflektion jag gör när jag bläddrar igenom katalogerna är att det fortsätter att komma ut massor av kokböcker. Vem behöver egentligen kokböcker när internet är fullt av recept?
Uppenbarligen väldigt många, eftersom marknaden fortfarande inte känner av någon avmattning. Jag har själv flera kokböcker hemma. Men jag öppnar dem nästan aldrig.
