Stendöd i Prag lever!

pragomslagJag lovade att hojta till när min nya e-bok fanns ute på marknaden. Nu gör den det. Stendöd i Prag och lite till är titeln på  novellsamlingen och den går att låna på alla bibliotek som är anslutna till Elib, samt köpa bland annat här.

Så här står det i presentationen:

Karin sträcker sig efter Görans hand, men den är redan upptagen. Av Karins bästa vän Lena, som tvingat sig med på deras resa till Prag. Karin blir både svartsjuk och förnärmad. Hon bestämmer sig för att ge Lena en läxa så att hon håller sig borta från andras män.

Mammas moster Carla är på väg att förstöra Antons tolvårsdag rejält, bara genom att finnas till. Även här smids planer på hämnd. Genom att behärska internet kan han hitta recept på det mesta för att skrämma tanten på flykten.

Jag har alltid avskytt min namne, Annika Bengtzon. När hon tar över mitt liv och manövrerar ut mig från mitt jobb, bestämmer jag mig för att ta tillbaka det. Ett inbrott i förlagshuset, lite fix och trix med manuset till nästa deckare – så ska hon få se på annat!

 

Och en till

Perfekt är att sitta med datorn i knäet i soffan framför teven och slötitta på Stjärnorna på slottet. Efter att jag gjort klart omslaget till andra novellsamlingen redigerade jag novellerna och gjorde klart novellsamlingen.

Sedan kunde jag inte låta bli att fundera över hur omslaget till nästa samling ska se ut. Även här blir det tre noveller varav titelnovellen heter Midsommarnattsdrömmen.

Med lite fix och trix så blev det så här:

midsommaromslagMen nu får det vara nog för ett tag!

Ny novellsamling på väg

pragomslagFör några veckor sedan gav jag (Grim förlag) ut en novellsamling bestående av tre noveller, som e-bok. Nu är det snart dags för nästa. Den kommer att heta Stendöd i Prag och lite till. Det där ”lite till” är de två noveller som flankerar Stendöd i Prag. Jag skrev novellen till en sommarkurs i Fridhems folkhögskola för en del år sedan. De andra två novellerna är beställningsjobb.

Jag har skrivit noveller sedan jag var tretton år. Under några år var jag flitigt förekommande i en tjejtidning, där jag skrev noveller som man normalt inte förknippar med tjejtidningar. Ämnena var allvarligare men uppenbarligen uppskattade eftersom alla noveller jag skickade till tidningen blev publicerade. Till slut kom även ett reportage om mig, eftersom läsarna börjat misstänka att jag inte fanns utan var en produkt av redaktionen. Att jag skrev under pseudonym kan ha hjälpt till att sprida ryktet om mig som en ”tidningsanka”.

Noveller passar synnerligen väl i eboksformat, så jag kanske får vässa pennan och börja skriva igen, när de jag har i lager är slut. Fast jag måste vara ärlig och säga att romanformen är intressantare.

Jag hojtar till när novellsamlingen finns tillgänglig i nätbutiker och bibliotek!