Jag är nästan klar med e-boken. Det är mer pyssel än man kan tro, men nu har jag bara några kapitel kvar att fixa till, bland annat trolla fram de blankrader som ska vara mellan olika scener, som den konverterade epub-filen trollar bort.
För att se hur konverteringen fungerar laddade jag ner en version på ipaden. Av någon anledning tänkte jag strunta i att korrigera, jag inbillade mig att allt var rätt och riktigt. Men så bestämde jag mig för att trots allt läsa igenom romanen och se så att allt var okej.
Det var det inte. Jag hittade både stavfel och märkliga radbrytningar som inte skulle vara där. Men värre än det var att jag plötsligt tyckte att handlingen tagit ett omotiverat skutt framåt. Nåja, det går kanske att rätta till, jag kan alltid lägga till några rader och förklara vem den nya personen är, som plötsligt bara befinner sig mitt i handlingen, utan att ha varit där tidigare.
Kapitelslut, jag vände blad – och fick samma kapitel en gång till! Fast med ett annat kapitelnummer. Först fattade jag ingenting. Sedan insåg jag att jag helt enkelt lagt in kapitel sex två gånger och hoppat över kapitel fem.
I fortsättningen kommer jag att läsa väldigt noggrant. Om jag kan missa ett helt kapitel, ja då finns inga gränser för vilka fel jag kan åstadkomma.
I originalutgåvan hette romanen Och natten är lång och svår. När jag gav ut en ny version ändrade jag titeln till Sången om Camilla. Nu har jag gått varvet runt och ändrar tillbaka. När e-boken kommer ut är det under titeln Och natten är lång och svår – Sången om Camilla.
Och i början av februari ska jag åka till Malmö och lyssna till Anders F Rönnblom, som skrev låten, Camillas sång, som romanen är inspirerad av. Till dess ska e-boken vara korrigerad och klar. Hoppas jag i alla fall.
Och jag som fått för mig att det skulle vara ganska enkelt! Skönt att du kom på felen – din titel är härlig!
Det är i grunden ganska enkelt att göra e-bok. Kanske är det därför jag har svårt att ta det på riktigt allvar. Men jag har en del tekniska delar kvar som jag bävar lite för. I efterhand lär det visa sig att de också var väldigt enkla, men jag har dåligt självförtroende när det gäller teknik.
Titeln till boken, ”Och natten är lång och svår”, minns jag precis hur jag kom på. Det var förlaget som efterlyste ett förslag till titel, jag lyssnade till ett kassettband eller radion och Ann-Kristin Hedmark sjöng ”Du har en vän” (”You’ve got a friend”). En strof löd ”… och natten, natten är lång och svår …”. Den högg jag.