… lider jag inte av. Men lika lite som jag uppskattar hetsen kring julen, lika mycket tycker jag om det där med att få vända blad och se fram mot ett nytt år. Om jag ska skaffa mig nya, bättre vanor måste jag göra det vid ett månadsskifte, bara för att få en klar gräns. Det är likadant med mina skrivprojekt. Den första september 1987 började jag skriva en roman som närmare tjugo år och minst lika många versioner senare blev utgiven som Kråkprinsessan. Den första augusti i år började jag arbeta om romanen som ska komma ut våren 2013. Första november inleddes arbetet med kåserisamlingen om katten Cayenne, första februari nästa år är det dags att under tre intensiva veckor göra pocketversion av just Kråkprinsessan och Glömskelunden.

Några löften inför nyår har jag inte på lut, definitivt inga jag tänker lufta offentligt. När det gäller skrivplaner tycker jag om att tala högt om dem, det är ett sätt att sätta press på mig själv. Men när det gäller mer privata tillkortakommanden föredrar jag att hålla dem för mig själv, och möjligen raljera om dem i efterhand. Det finns, som alltid, mycket att jobba med. Även om det sägs att man inte kan lära gamla hundar sitta ger jag inte upp än. En och annan bättre vana skulle jag gärna tillägna mig. Kanske återkommer jag om ett år och berättar om jag lyckats.

Att se tillbaka är inte heller något jag brukar ägna mig åt med någon större entusiasm. Jag kan ibland titta på någon nyårskrönika i teve, eller bläddra igenom tidningarnas obligatoriska tillbakablickar, men jag kan lika gärna låta bli. En sak vill jag i alla fall konstatera: 2011 var året då jag startade Grim förlag – ett eget litet bokförlag. Så här ett drygt halvår efter att första titeln, Snökupan, kom ut kan jag konstatera att det var ett av mina mer lyckade projekt. Kanske inte ekonomiskt (även om Snökupan inte är någon förlustaffär) utan allra mest en kick för egot. Jag minns med välbehag några veckor i somras då det dagligen droppade in mejl med beställningar på böcker. Vilken känsla! Den vill jag gärna vara med om fler gånger.

Just nu funderar jag mycket på hur omslaget till min nästa roman ska se ut. Jag har en idé, men än så länge har jag inte lyckats förverkliga den. Det finns gott om tid, inte förrän till hösten behöver omslaget vara så pass klart att jag kan använda det på eventuella reklamutskick.

Till hösten hoppas jag för första gången vara med på Bokmässan i Göteborg som utställare. Detta tillsammans med egenutgivarna, en alldeles ny förening som jag tror kommer att bli till både nytta och glädje för alla som vill finna andra vägar till utgivning än via de etablerade förlagen. Då kan jag förhoppningsvis ha fyra titlar i bagaget.

Så det finns en del att se fram emot. Och då har jag inte ens nämnt sådant som inte har med böcker att göra. Som att fylla mitt nya lilla växthus med tomat- och basilikaplantor, exemelvis. Hör ni hur det skakar i marken? Det är jag som otåligt trampar!

Mot Sherwoodskogen! Eller, rättare sagt, mot 2012 och nya friska insatser!