För två veckor sedan drog stormen in över hav och land. Och nu är det dags igen. Det är tjatigt med den här eviga vinden, men jag förmodar att vi ska vara tacksamma över att klimatförändringarna inte drabbar oss värre. För något galet är det definitivt med vädret.

Jag väljer att stanna inne i dag, är tacksam att jag kan välja. Kaminen är tänd och sprider en behaglig värme, i köket står en bröddeg till jäsning. Precis som vanligt finns det en hög disk i vasken och i hörnorna trivs dammråttorna. Jag begriper inte varför jag gärna bakar bröd men högst ogärna diskar och städar. Kanske handlar det om att arbetsinsatsen när det gäller bakning är liten i förhållande till vad slutresultatet ger, medan det är tvärtom med disk och städning.

Medan degen jäser ska jag sätta mig och skriva igenom ett kåseri. Jag är snart klar med första utkastet, ska fortsätta jobba med det i januari, och då hoppas jag ha ett material som kan förvandlas till en liten bok om en kryddstark kattpojke. Vi får väl se hur det går.

Det är den tiden på året då det ska läggas platta paket under granen. Och även om man, som i mitt fall, inte har någon gran, skadar det inte att få lite tips om bra böcker. Eller ge. Två tipstexter ska jag leverera, den ena föredömligt kort, den andra lite längre.

I kväll har jag varit i Bokhandeln i Laholm, som bjöd in till boktipskväll med kaffe och julkakor (bland annat mandelmusslor och saffransskorpor – mycket gott) och ett svårt quiz med anknytning till Nobelpriset i litteratur.

Bokhandeln i Laholm ordnar ofta författarträffar. Hela hösten har det varit program var och varannan vecka. Det är ambitiöst och, tror jag, ganska ovanligt. Men jag är övertygad om att det är så den fysiska bokhandeln måste göra, eftersom den inte kan konkurrera med nätbokhandeln när det gäller priset på böcker. Om man får en relation till sin lokala bokhandel är sannolikheten större att man går dit och köper böckerna än att man klickar hem dem via nätet. I alla fall är det så jag fungerar.

Jag fick ett par böcker med mig hem och några tips på böcker som jag antagligen köper vid ett senare tillfällen. Speciellt en thriller, Mörk jord, av Belinda Bauer, som Diana i bokhandeln talade varmt om, blev jag mycket nyfiken på. Det är härligt med böcker. Och med människor som tycker om att prata om böcker.

I dag åt jag lunch med en kollega som läst manuset till min nya roman. Det är ovärderligt att ha testläsare, att få diskutera manuset, berätta hur man tänkt, ta emot kommentarer, suga i sig beröm och fundera över eventuell kritik och hur man bäst kan förvalta den.

Min första testläsare tyckte mycket om manuset. Jag vet att det kan vara svårt för någon i bekantskapskretsen att vara ärlig, och att beröm därför är svår att värdera och ta på allvar. Men jag känner att jag vågar lita på henne, och i detta skede är det härligt att få positiv respons, det får mig att tro att jag är på rätt väg. Nu ska manuset läsas av ännu en kollega, hon har dessutom ytterligare en roll. Det var med henne jag reste till Cornwall förra sommaren och eftersom halva romanen utspelar sig där ska hon leta felaktigheter kring min skildring av Cornwall och Penzance.

Efter dagens lunchträff var jag så nöjd att jag gick och köpte ett par nya skor. Jag är ingen skomänniska, och ska jag vara ärlig är det mer låga kängor än skor, men jag tyckte att jag var värd dem. De gamla jag hade, nästan exakt likadana, har börjat bli utslitna och värmer inte lika mycket. Nu har jag varma fötter, nöjt sinne och snart ska jag sätta tänderna i ett svenskt äpple från Kivik, som får mig att inse att all världens exotiska frukter egentligen inte kan mäta sig med smaken av ett gott svenskt äpple.