På Victoriateatern i Malmö

Anders F Rönnblom spelade i Malmö i går. För första gången någonsin spelades hela Ramlösa kvarn-plattan live, en del av låtarna har aldrig spelats live förut. Det är fyrtio år sedan Ramlösa kvarn släpptes. Fyrtio år. Jag är glad att jag var där, att min vanliga lättja fick ge vika och jag gjorde mig ”besväret” att ta tåget till Malmö, leta upp teatern och sedan, några få timmar senare, ta tåget hem igen.

Stygg stygg whisky var den låt som fick mig att upptäcka Anders F för fyrtio år sedan. Men det var Camillas sång som fick mig att ta klivet in i Ramlösa land och hitta min egen version av det. Några år senare kom resultatet av denna resa ut som bok i form av Och natten är lång och svår. Nu när jag jobbat med texten igen (fast jag har inte gjort några förbättringar eller ändrat i historien, jag har bara korrigerat rena felaktigheter) upptäcker jag hur lätt jag har för att förflytta mig till den världen igen, det landet – Ramlösa land.

Jag hade hoppats att eboken skulle vara klar vid det här laget, men en del tekniska problem har satt stopp. Fast nu är jag snart på gång. Jag tycker att det är lite kul att Och natten är lång och svår tar klivet in i tjugohundratalet. Plattan Ramlösa kvarn har fram tills för bara ett par månader sedan enbart funnits på vinyl, men nu äntligen på cd.

Sjuttiotalet är därmed uppdaterat.

Möte på Centralen

Redan andra dagen i pocketfabriken smet jag ut därifrån. Fast jag hade goda skäl. Först och främst för att skriva ett kåseri, publicering på måndag. Och så ett möte på Centralstationen i Göteborg med en nystartad förening som heter Egenutgivarna. Vi träffades i cafémiljö, vilket kanske inte var det bästa stället för föreningsverksamhet, bytte böcker och smidde planer. Bland annat har vi tänkt hyra monter på Bokmässan, förhoppningsvis i sällskap med andra egenutgivare. Kanske ha ett seminarium? Och så ska vi testa olika sätt att marknadsföra våra böcker. Att läsa och skriva om varandras böcker är en början, att söka upp bokhandlare, göra säljblad och så vidare. Eller göra som Lars Ekborg sjöng en gång i tiden: ”köp en tulpan annars får du en snyting!”

Flera av oss hade inte träffats annat än på facebook tidigare, nu möttes vi i det riktiga livet. Och upptäckte att vi faktiskt fanns även i verkligheten. Det gör våra böcker också. Och drömmarna.

I morgon blir det heldag i pocketfabriken. Mums!

In i pocketfabriken

I dag började jag göra inlaga till en av de två pocketböcker som kommer ut i vår. Pocketmallen hade jag klar sedan tidigare, jag har mätt och räknat marginaler, tittat på typsnitt och äntligen var det dags att sätta igång. In i fabriken. Jag laddade upp i går med att köpa flera påsar snabbnudelsoppa, med TomYam-smak, så het som möjligt. Jag vet ju hur det blir när jag går in i fabriken: jag hinner inte laga mat. Plötsligt upptäcker jag att jag är hungrig och måste ha mat. NU! Då finns det inget bättre än att snabbt koka upp vatten, tömma en påse soppa i en skål och äta några knäckebröd till. På kvällen har jag mer tid och lust att laga mat, ett glas rött vin till och jag kan se tillbaka på en lyckad dag.

Fast i kväll blev det inget vin. I stället var jag på bio och tittade på Tinker, tailor, soldier, spy. En helt fantastisk film, jag njöt av hur välgjord den är, hur otroligt bra skådespelarna är (i synnerhet Gary Oldman), det är helt enkelt en intelligent berättad historia, helt utan billiga actioninslag.

Jag kom igång bra med pocketversionen av Kråkprinsessan, klar fram till och med kapitel elva.  I första rundan gör jag bara grovjobbet: ser till att raderna linjerar över uppslaget, eliminerar eventuella horungar, kollar om det blir tokiga avstavningar (säkert missar jag en del). Från början var min plan att därefter köra ut på papper och korrläsa, men kanske sparar jag det tills jag fått ett provtryck.

Det är ren och skär lycka att jobba med ett proffsprogram. När jag gjorde inlagan till Snökupan använde jag mig av Apples eget designprogram, Pages, som fungerade bra men inte alls har de muskler och typografiska möjligheter som Indesign har.

Det är roligt att göra böcker, jag skäms för att säga det, men det är nästan roligare än att skriva dem.