En ljusare tillvaro

I dag verkar det som om förkylningen inte längre finner något nöje i att bråka med mig. Det innebär att jag i förmiddags begav mig av för att köpa tomatplantor. Jag fick tag i tre stycken, två busktomater och en växthusvariant som jag tror heter Hamlet, och i värsta fall kan innebära att alla dör i slutet. En paprikaplanta fick också följa med hem. Förhoppningsvis fortsätter den att vara paprika även när det kommer frukter. Förra årets paprikaplanta visade sig vara en chili.

Jag har inte vårstädat växthuset än, men jag satte ändå in de omplanterade tomaterna och paprikan och hoppas få kraft och ork att städa exempelvis i morgon.

Däremot klippte jag gräset för första gången i vår. Gräsmattan ser förfärlig ut, som alltid den här tiden på året. Det är bara maskrosorna som frodas.

För att inte åka på samma bakslag som i går, då febern kom tillbaka med förnyad kraft, beslöt jag mig för att vila resten av dagen.

Och läsa ut Leif GW Perssons berättelse om hans klassresa, Gustavs grabb. Jag återkommer till den när jag hunnit smälta den, vill bara helt kort rekommendera den till alla som ännu inte läst den.

20130511-170551.jpg

En mugg te, frukt och mandel och en bra bok. Då är livet helt okej. Och jag har inte ens behövt nässpray i dag.

Tv-titt: The newsroom

thenewsroom

Bilden lånad från IMDb.com

Jag är fortsatt förkyld och grinig. Jag har dessutom tittat på de sista avsnitten i första säsongen av HBO-serien The newsroom.

Ja, jag gillar den. Jag älskade Vita huset, som hade samma upphovsman, Aaron Sorkin. Anledningen till att jag älskade Vita huset var att den 1) var så smart, med underbart koreograferade vandringar och snabb dialog och 2) nästan uteslutande utspelade sig i Vita huset. Det var väldigt lite privatliv och väldigt mycket jobb.

The newsroom hamnar någonstans i mitten. Det är väldigt mycket oförlösta relationer. Nästan alla är kära i någon annan än den de tillfälligt träffar. Eller bor ihop med.

Men det som framför allt slår mig är att det är så förbaskat mörkt! Hur kan det vara så mörkt i en storstad? Jag skulle ha blivit vansinnig om jag tvingats arbeta och leva i en miljö som hade sådan brist på lampor.

The newsroom fick inte det bemötande som var förväntat i USA. Men det kommer trots det en andra säsong. Vita huset gjordes i sju säsonger och alla höll högsta klass. Så länge kommer inte The newsroom att överleva. Men kanske en säsong till. Fast då får alla de där kärlekskranka människorna sluta ränna omkring i mörka korridorer och gator och gå vidare med sina liv. Eller välja rätt partner och sluta tramsa.

TV-titt: Trädgårdsonsdag (och förkylning)

tradghardsonsdag2013

Bilden lånad från SVT.

För första gången på evigheter sitter jag här med en idiotisk förkylning. Den gör mig både trött och aggressiv. Det är så illa att jag fnyser åt John Taylor i Trädgårdsonsdag, SVT:s trivsamma trädgårdsprogram.

I senaste programmet har han fel på två punkter. För det första dissar han odling av äggplantor, alltså aubergine, och säger att det blir spinn på dem och att man på sin höjd kan få två, tre stycken små frukter.

Jag sådde och drev upp aubergine förra året, och hade i växthuset. Ett par av plantorna gav jag till en kompis, och hon visade senare på sommaren (minns att förra sommaren inte var den varmaste vi varit med om) upp fantastiskt fina auberginefrukter. Plantorna hade växt på hennes uteplats.

Mina växthusodlade blev inte så stora, inte så blanka och inte så imponerande. Men jag fick många. Och någon spinn såg jag inte till.

Den andra punkten John Taylor hade fel på var chili. Han påstod att man inte kan odla chili utomhus eftersom de behöver mycket värme. Gissa vad jag gjorde för ett par somrar sedan? Och förra sommaren? Och hur blev skörden? Tja, första året kastade jag plantan utan att ha skördat alla frukterna. Det satt nog kvar femtio. Men jag hade redan skördat över hundra och tyckte inte att jag behövde fler.

Förra sommaren odlade jag mina chili i växthuset. En av dem, en gul cayennepeppar, trivdes inte förrän den kom ut. Och som sagt, förra sommaren var inte speciellt solig och varm, men jag fick trots det sjuttio–åttio frukter.

Om jag inte hade varit förkyld skulle jag antagligen inte ha reagerat så kraftfullt. Jag gillar John Taylor. Och jag gillar Trädgårdsonsdag. Men när det gäller chili pratar han goja!