Finns det något sorgligare än en väska som tömts på sitt innehåll och är på väg att förpassas till glömskan?
Jag köpte en ny väska i dag, en lite mindre, lite tunnare och med färre fack. Med hjälp av den hoppas jag kunna rensa bort lite onödigt krafs som jag haft i min gamla väska.
Men visst ser den lite ledsen ut där den står tomt gapande och ingen längre behöver den. Jag får dåligt samvete. Vi har varit tillsammans i många år och jag har verkligen uppskattat min svarta canvaskompis. Det är inte förrän på sista tiden som jag tyckt att den blivit onödigt fet, och dessutom bleknat. Ett halvtaskigt blixtlås har också bidragit till att jag sett mig om efter en ny kompis.
Och i dag hittade jag alltså en som jag har vissa förhoppningar på.
Jag tittar på den övergivna och är inte helt säker på att kommer att göra mig av med den. Den får bli pensionär och bo i förrådet. Det städade jag ur häromdagen och nu rymmer det en svart canvaskompis som sett sina bästa dagar och nu har rätt att vila i en låda.
Vissa blogginlägg tarvar uppföljningar och detta är ett sådant. Jag tror att den gamla pustar ut mycket nöjd efter väl förrättat värv, men arvtagaren är säkert sugen på att visas upp för allmänheten. Så…?
Nja, den är lite blyg än så länge. Canvas den också, grå och svart. Caterpillar är märket. Den gamla var Dockers.
Det är ett STORT steg, Annika. Få saker är så omvälvande. Tänk på att låta väskan vänja sig vid dig. Det kan ta tid. Om det inte går är det bara att bita i Sura Äpplet och köpa en ny!
Eller ta den gamla till nåders igen. Tänk så glad den skulle bli!
Just det, vem har inte varit med i den svängen…
Jag vill också se den nya, blyga – låt den andra vila sig ett tag, den kanske vill komma igen senare!
Den blyga skäms över att den är så tunn. Jag får ge den lite tid så kanske den blir kaxigare sedan.
Jag har samma känsla med mina ryggsäckar. Det tar emot. Vi har ändå varit kompisar länge…
Jag har en ryggsäck som jag skulle vilja flytta in i. Den kommer jag aldrig att överge. Jag hade den när jag var i Cornwall och letade inspiration till Mellan raderna. Ryggsäckar är väldigt personliga ting, ska tas på största allvar!