Halländsk bokmässa och norska tomtar

När jag plockade in lådan med julsaker för att leta upp stjärnor att hänga i fönstren kändes det som om det var i förra veckan jag plockade undan grejerna. Det är verkligen märkligt hur fort ett år går.

Den 29 november förra året var det premiär för Halländsk bokmässa, på stadsbiblioteket i Halmstad. Samtidigt hade jag boksläpp på min roman Sorgbägare. Och i morgon är det dags för årets upplaga av bokmässan, den här gången på Kulturhuset Komedianten i Varberg. I år har jag inget ny bok att presentera, den kommer inte ut förrän till våren, men givetvis kommer Grim förlag ändå att vara där tillsammans med flera andra förlag och många författare. En av dem är Joanna Björkqvist, som i våras gav ut reportageboken Våra älskade orkade inte leva på Grim. Klockan 15.20 kommer hon och jag att prata om boken på en av bokmässans scener.

IMG_2607 IMG_2608

Men innan dess ska jag välkomna mina norska tomtar, som brukar titta fram till första advent varje år. Vi har kamperat ihop i tjugo år. Jag köpte dem på väg till stationen för att ta tåget till Kalmar. På den tiden bodde jag centralt i Halmstad så jag gick till stationen. I ett skyltfönster fick jag syn på tomtarna och blev tvungen att köpa dem.

En annan av mina tomtar kommer flygande i luftballong och det kan man ju räkna ut att det kan ta lite tid att hitta hit så han påbörjar sin resa den här helgen. Övriga tomtar får ligga kvar i lådan med julsaker till kvällen före julafton.

Övriga tre, alltså. Fler tomtar har jag inte. Jo, jag har en till men den har jag aldrig haft någon känsla för så i år kommer jag inte att plocka fram honom. Det känns skönt att ha kommit fram till detta viktiga beslut, mitt i allt packande och plockande inför morgondagens bokmässa.

Visualisera sommar i vinterland

I går kväll började det snöa och i morse när jag vaknade såg trädgården helt annorlunda ut. Det var vitt överallt. För det allra mesta brukar snö i södra Halland kombineras med efterföljande regn så att allt blir en tråkig sörja, men än så länge har regnet hållit sig borta.

När jag sitter vid datorn kan jag se ut genom ett fönster i andra änden av huset. Det växer ett körsbärsträd där utanför och grenarna är grå och vita i dag. Som tur är kan jag gömma mig bakom den stora bildskärmen för snö är inte den bästa inspirationskällan just nu. Jag befinner mig mitt i sommaren, på Fridhems folkhögskola. Det är en sådan där ljummen härlig sommarkväll och det dricks vin och funderas kring quizfrågor. Jag har kommit drygt halvvägs in i tredje versionen av Kvinnor, vin och vänner, min litterära bagatell som kommer ut i maj nästa år.

Då känns det lite märkligt att titta ut på ett snöigt vinterland. Efter att ha gått en tur i trädgården sätter jag mig vid datorn igen och återvänder tacksamt till människorna runt bordet på gräsmattan vid utescenen och lyssnar till deras prat. Jag kan nästan lura mig själv att jag är där.

Lästrött

Addon_Sleeping_clip_art_medium

De senaste två åren har jag läst ganska mycket och nu har jag drabbats av läströtthet. Jag läste en bok på 800 sidor och en på 350 för att skriva en krönika och efter det gick luften ur mig. Det ligger hundratals böcker på vänt men jag har inte lust att öppna en enda. I stället kollar jag på dåliga tv-serier på Netflix (jag tänker inte tala om vilken serie jag fastnat för eller hur många avsnitt jag ser per kväll).

Jag hoppas och önskar att min läströtthet snart ger med sig. Kanske redan till nästa vecka när jag räknar med att Gabriel Byströms Tystnadens triumf kommer med posten. Den ska vi diskutera i bokcirkeln som jag är med i och det ser jag fram emot. Senast pratade vi om Sara Stridsbergs Beckomberga – ode till min familj, men den hade jag turen att kunna lyssna på eftersom den gått som radioföljetong i P1. Eller tur – jag upptäckte när jag bläddrade i boken att jag missat en hel del, inte minst kapitelrubrikerna, som var viktiga markörer. Jag lånade boken av en av bokcirkeldeltagarna, men den ligger i en av högarna som jag inte orkar titta på just nu.

Nästa bok som jag verkligen längtar efter att läsa är Stephen Booths nya, Bron. Men den kommer inte ut förrän i mars nästa år.

Under tiden skriver jag om manuset till min litterära bagatell Kvinnor, vin och vänner – och har väldigt trevligt. Vilken tur att jag inte är skriv- eller redigeringstrött!