Kategoriarkiv: Blandat

Medan redaktören jobbar med mitt manus

Postat av

Helt plötsligt får jag några dagar då varken författande eller förlagsarbete pockar på uppmärksamhet. Jag bokförde tidigare i veckan, gjorde avräkning till författarna på Grim förlag, röjde upp det sista efter Bokmässan. Min redaktör Joanna Björkqvist meddelar att hon håller på att läsa mitt manus till Kvinnor, vin och vänner (efter att hon haft en kort och välbehövlig semester) och räknar med att vara klar inom ett par veckor.

IMG_0028

Så vad gör jag under tiden? Jag försöker få lite fason på trädgården, något som min trädgårdsgrep uppfattade så knäckande att den gav upp. Och jag läser böcker som jag ska skriva om. I slutet av förra veckan läste jag ut Joakim Zanders Orten, i början av veckan avslutade jag Louise Pennys Ett förbud mot mord och just nu plöjer jag igenom 800 sidor långa Jag är pilgrimen av Terry Hayes. Efter den blir det Hjorth/Rosenfeldts nya bok om Sebastian Bergman, De underkända. Jag kommer att slå ihop intrycken av de två böckerna till en krönika med utgångspunkt från film- och tv-manus.

IMG_0029

Det känns lyxigt att sitta i läsfåtöljen framför kaminen och ägna sig åt att läsa och samtidigt helt legitimt kalla det för ett jobb. Men jag ser samtidigt fram emot att få sätta tänderna i mitt eget manus igen. Om det inte blir så sågat att jag gräver ner det förstås.

 

Tisdagsutmaning om havet – på en onsdag

Postat av

IMG_0005

Jag följer Kulturkollos blogg men deltar sällan i veckoutmaningen. Jag har faktiskt bara gjort det en gång tidigare, men nu kände jag att det inte gick att motstå. Den här veckan fokuserar kulturkollo på havet och i utmaningen finns följande uppgifter:

  1. Beskriv ditt förhållande till havet. Dela med dig av någon erfarenhet eller något minne.
  2. Skriv om ett eller flera kulturella verk som handlar om havet på något sätt. Det kan vara en bok, en film, en tavla, en sång eller något annat.

Jag bor en kilometer från havet och går ofta dit. I perioder blir det varje dag, ibland lite mer sällan. Jag tröttnar aldrig på havet eftersom det aldrig ser likadant ut från dag till dag och när jag varit bortrest andas jag ut när jag är hemma vid mitt hav igen, den med en lång  horisontlinje perfekt placerad enligt gyllene snittets princip.

När jag var tonåring samlade jag dessutom på solnedgångar och i min värld är en solnedgång inte på riktigt om inte solen försvinner ner bakom obruten horisont och efterlämnar en bred solgata som är perfekt att bada i (åtminstone på sommaren). Ibland var solnedgångarna på väg att bli riktigt lovande men i allra sista stund lade sig ett moln i vägen och jag fick nöja mig med den rödrosafärgade himlen. Min kompis och jag räknade inte de solnedgångarna även om de var vackra. Vi ville liksom se solskivan gå ner i havet.

krakomslag

Min roman Kråkprinsessan utspelar sig delvis vid havet, på den strand där jag själv vandrar fram och tillbaka. Solbritt samlar på saker hon hittar på stranden, sådant som havet burit med sig. Hon tror att Gud finns i de där sakerna eftersom hon lärt sig att Gud finns överallt, i allting. Hennes plan är att hålla Gud fången i sitt tornhus, så att han inte kan göra fler illa.

Under alla år jag skrev på den här romanen (tjugo!) fanns Solbritt i tankarna när jag kom till havet för att promenera längs stranden. Så fort jag hittade en vacker flaska eller en bit rep eller en ilandfluten träbit tänkte jag på henne och undrade om hon skulle komma och plocka upp det och lägga i skrindan som hon alltid hade med sig.

Tills jag kom på att hon bara fanns i min hjärna. Fast nu finns hon förstås mellan bokpärmar också.

Dagen före bokmässan

Postat av

Grim förlag ställer ut på Bokmässan i Göteborg tillsammans med Ordspira förlag och Glimmergumman i monter B04:73. Vi var på plats klockan två och då såg vår monter ut så här:

IMG_2363

Några timmar senare var vi klara och kände att vi är redo att ta emot besökare. Vi har massor av böcker att sälja och tolv monterprogram varje dag (utom söndag, då vi nöjer oss med tio).

IMG_2364 IMG_2365

På kvällen när jag vilade ut på hotellrummet tog jag fram nagellacket och bestämde mig för att ge naglarna lite lyster. Jag var nitton år när jag bestämde mig för att ALDRIG mer måla naglarna eftersom jag inte har tålamod att vänta på att lacket ska torka (varför jag alltid lyckas förstöra det). Många år senare kan jag konstatera att jag inte har lärt mig. Men eftersom jag inte tog med mig remover får jag stå mitt kast och ha lite röda fingrar…

IMG_2367