Jag saknar verklighetens ångra-tangent

Om man, som jag, bor i ett litet hus finns begränsade möjligheter att möblera om. Vardagsrummet har fått utstå flest försök. Där har stått en blå sammetscanapé som senare byttes ut mot en konjaksfärgad skinnsoffa. Soffan flyttade runt tills den åkte ut och ersattes av en blå öronlappsfåtölj. Nu har fåtöljen börjat knarra; jag tror inte att det beror på att den är trött på sin placering utan mer att den är trött på mig. Fast jag är inte trött på den. Jag älskar den.

Den där blå canapén har även stått i biblioteket. Där finns nu tre fåtöljer och i dag fick jag för mig att rotera dem. 

Inte bra. Jag önskar att jag haft en ångraknapp att trycka på så jag slapp bära tillbaka fåtöljerna till sina rätta platser. 

Inte så bra.

Bättre. Tillbaka till ursprunget.


När jag ändå var i farten bytte jag plats på fåtöljerna i vardagsrummet också. Det bytet blev jag nöjd med. Och jag tror öronlappsfåtöljen också blev nöjd och därmed knarrar lite mindre. 

Jetson och öronlappsfåtöljen bytte plats.


Resten av huset kan andas ut. Det GÅR inte att möblera om i sovrum och kök. Men jag har fått ett litet bord över så nu traskar jag runt för att hitta en plats åt det. Jag förväntar mig inte att lyckas. 

Rikedom i min värld

En vattentunna som aldrig gapar tom och jord som skapats av kompost. Det är rikedom för mig. Finns det dessutom en säck brunnen kogödsel eller två är lyckan närmast total. 

I år ligger fokus hos mig på att hinna med att njuta av trädgården. I dag har jag satt potatis, planterat tomater och grävt ner en rugge persilja. Bevattning från tunnan under stupröret och jorden till planteringskärlen hämtade jag i det ena kompostfacket. Att den sedan är näringsfattig och sandig ser jag inte som något större problem eftersom det alltid går att mata den med gödsel av något slag. 

Förutom jord och vatten är jag förtjust i eld (att tända i kaminen ger alltid ett stort mått av välbehag) och luft (utomhus är bästa stället så här års). De fyra elementen, helt enkelt. 

Vilken ofattbar rikedom att ha tillgång till dem. 

Synskärpa och för smal näsa

Saker man kan lära sig vid besök hos optikern: att jag har mycket bra synskärpa (vet inte om det är något jag har nytta av eftersom jag knappt kan se någonting utan glasögon) samt att jag har smal näsa. 

För smal. Det visar sig när jag ska prova ut bågar och tvingas välja bort det ena paret efter det andra av dem jag mödosamt sett ut eftersom de sitter för löst över näsan. 

Till slut har jag ändå två bågar som jag gillar och som sitter bra. Och turligt nog ska jag ha två par glasögon, ett par vanliga och ett par mest för jobb vid datorn.

Men då kommer nästa problem. Vilka bågar ska härbärgera vilka glas? Det slutade nästan med att jag drog lott. 

En lustig sak med de nya glasögonen är att jag förväntas se bättre med dem under dagtid men sämre på kvällarna. Det beror på att de har lägre styrka än de gamla. Sådan är utvecklingen för de flesta närsynta.

Till slut blir jag som en örn. Imponerande synskärpa och smal näsa.