Årsmöte med Hallands författarsällskap

I dag tog jag och några författarkollegor tåget till Varberg för att vara med på Hallands författarsällskaps årsmöte. Jag hade egentligen ett annat evenemang inbokat sedan tidigare, men eftersom jag glömt notera det i kalendern och jag är sekreterare i författarsällskapet, var det bara att välja årsmöte denna strålande försommardag.

IMG_3030

Det var helt okej, faktiskt riktigt trevligt. Vi vandrade från stationen till Hotell Havanna, där vi satt i trädgården en liten stund innan vi gick in och fikade och höll möte. I vanlig ordning gick själva årsmötet snabbt, under ledning av en effektiv mötesordförande. Sedan fick vi en liten presentation av hotellet och en rundvandring som bland annat ledde upp till Hemingways torn och en fantastisk utsikt över stan och havet en bit bort.

Programmet fortsatte sedan med bland en presentation av Hallands författarsällskaps hemsida, därefter pratade jag lite om de fem första åren med Grim förlag, och så sammanfattade poeten Ingela Strandberg året som Hela Halland läser-författare. Mycket intressant!

En rask promenad tillbaka till tåget och en bastuhet färd hem i vagn utan luftkonditionering gjorde att energin inte räckte till annat än att sjunka ihop när jag kom hem.

Monika Häägg skriver om Kvinnor, vin och vänner

I dag skriver min författarkollega Monika Häägg om Kvinnor, vin och vänner på sin blogg. Romanen utspelar sig under några sommardagar på Fridhems folkhögskola och Monika berättar om hur hon själv sökte till en ettårig teaterutbildning på skolan.

Jag har bara gått sommarkurser där, i år blir det för åttonde gången jag styr mot Svalöv. Undrar om jag får träffa Carina, Boel och Caroline då.

Bokcirkel.se tipsar om Kvinnor, vin och vänner

Idag skriver Joanna Björkqvist, som är min vän, förlagskollega, redaktör och fotograf (vilken kvinna, alltså!) om Kvinnor, vin och vänner. Hon har varit redaktör för den och i och med det borde hon vara diskvalificerad att skriva om boken. Jag menar, hur skulle hon kunna skriva annat än positivt om en bok hon själv varit redaktör för? Nu är det så att boken faktiskt förtjänar att bli läst och det tycker både Joanna och jag. Dessutom är Joanna alltid ärlig, det vet jag efter genomgångarna av mina manus, då hon verkligen inte alltid varit positiv.

Joanna läste de tre första böckerna av mig, Kråkprinsessan, Glömskelunden och Snökupan, innan vi kände varandra. Vi hade träffats ett par gånger men inte mer än så. När hon tog med böckerna på semester på Karpathos tyckte jag att hon var galen! Ta med tre böcker av en författare hon inte vet ett dyft om. Jag skulle valt böcker som jag verkligen visste att jag gillade. Lyckligtvis tyckte Joanna om dem. Mycket. Därför litar jag på hennes ärlighet även sedan vi blivit vänner och hon fått rollen som redaktör.