Sedan några dagar tillbaka är tillvaron grå och det enda som finns kvar i energireserven är lite bottenskrap. Då är det skönt att i det sällsynta regnrusket kura i läsfåtöljen och tända en brasa i kaminen. 

Det hade varit outhärdligt att tackla kvittrande försommarväder ovanpå allt. Så nu samlar jag lite av energin från elden och hoppas tiden gör resten så att jag vaknar en morgon utan att känna det tunga trycket över bröstet.