Jag avskyr OS. Jag visste att det skulle bli så här, att jag skulle bli sittande framför teven och SVT Play, oförmögen att stänga och gå ut i sommaren. I går drog friidrottstävlingarna igång och nu är det verkligen kört. Jag kommer att följa varenda kvaltävling, varenda hopp, löpsteg, allt.
Det är bara att inse att de här OS-dagarna är förlorade.
Förlorad känner jag mig också när det gäller läsandet. Flera böcker har jag öppnat och påbörjat men slagit ihop och lagt undan. I stället för att tillägna mig litteratur som det pratas och skrivs om har jag tagit min tillflykt till Maria Lang. Och förvånas, än en gång, över hur bra hennes tidiga böcker faktiskt är. Lika dåliga är de tio sista. Men med den produktion hon hade, en bok om året från 1949 till 1990, är hon ursäktad. Fyrtiotvå böcker, 42. Det är ofattbart.
I morse läste jag ut Se döden på dig väntar. Medan jag väntar på att höstens recensionsböcker ska dyka upp i min brevlåda får det bli en Lang till. Eller två. De är så välsignat korta att man slukar dem snabbt.
Och på redigeringsfronten går det långsamt framåt. Innan OS-tävlingarna kör igång på förmiddagarna hinner jag sitta en timme vid datorn. Men det stundar snart bättre tider. Och det är trots allt inte OS mer än vart fjärde år.
Nio tusendelar efter två timmars slit. Jag är glad att Lisa Norén såg tacksam ut efteråt och ansåg att hon vunnit ett silver och inte förlorat ett guld.
Nu när friidrotten startat blir det körigt, samtidigt är jag tacksam för att tidschemat verkar stämma. Tänk förr när det var tillåtit med var sin tjuvstart på sprintsträckorna. Ibland får jag lite dåligt samvete för att jag inte njuter mer av det fina vädret. Utomhus. Tur att det rätt snabbt går över. Samvetet. Det dåliga.
42 böcker. Det dröjer tills du är ikapp. Hur många OS hinner avverkas? Är du förbi till sommar-OS 2076? Ryktesvägen ska det arrangeras i ett samarbete mellan Skummeslövsstrand, Mellbystrand och Båstad 🙂
Ps. Jag är glad för att du fått bra kritik för böckerna. Det är du väl värd. Sug på den medaljen.
Det har varit lite stolpe ut för svenskarna i OS, men Lisa Noréns silver var väldigt lätt att acceptera, trots den minimala marginalen till guld. I förväg trodde jag inte att hon skulle ha chans på medalj så det var verkligen en jättebonus. Och hennes egen reaktion var härlig. Hur skulle man själv reagerat? Så fruktansvärt nära guldet …
Visst är det imponerande med Maria Langs mängd av böcker? Mot slutet var hon nog mer eller mindre tvingad att klämma ur sig en årlig deckare, av ekonomiska skäl, samtidigt som hon var gammal och trött. Inte så märkligt att det blev dåligt. Fast gammal och trött behöver inte innebära dåligt: P D James är över nittio år och kommer med en ny roman i höst. Varje gång jag läser något av henne slås jag av hur skärpt hon är, hur otroligt väl hon berättar. Det ska bli oerhört spännande att läsa hennes nya bok, en blandning av Jane Austen-roman och deckare.
Till våren kommer min sjätte bok ut. Sedan vet jag inte. Kanske en novellsamling eller två som e-bok. Kanske en roman till, så småningom. Nej, 42 böcker lär jag aldrig mäkta med. Jag vill inte ens tänka på vilket gigantiskt lagerutrymme jag skulle behöva ha!
Synd att inte Usain Bolt startar vid OS 2076. Det kunde varit trevligt att få se honom i krokarna. 😉