Jag avskyr att städa. Jag har alltid avskytt det och det blir sannerligen inte bättre med åren. Lika länge som jag kämpat med den här avskyn har jag försökt hitta på knep för att underlätta den, trots allt, nödvändiga städningen.
Kanske är jag på väg att hitta en rutin som jag orkar hålla. Åtminstone delvis. För det finns grader även i helvetet, och det värsta i städningen är dammtorkning. Fredagen som gick var det åter dags för detta elände. Först hittade jag massor av undanflykter. Sedan fick jag fram dammtrasan och bet ihop. Men sedan blev jag avbruten av viktigare saker och städningen (avtorkning i köket samt dammsugning) fick anstå till i dag.
Att dammsuga är inte så himla förfärligt egentligen. Jag tryckte in hörsnäckor i öronen och startade en Spotifylista och sedan var det bara att köra. Efter två låtar kom inspirationen galopperade.
Nej, inte den som har med städning att göra. Men musiken fick igång tankarna på romanen som jag ska börja skriva i morgon. Jag tänker ofta på den och gör noteringar var och varannan dag. Men ibland känns det extra starkt, som just i dag. Snabbt tystade jag dammsugaren och öppnade Evernote, letade upp filen med anteckningar om romanen och skrev.
Jag älskar den här fasen, den enda i hela skrivprocessen som drivs av inspiration.
Men jag tycker fortfarande lika illa om att städa.
