Senaste Grim-boken till tryck

Postat av

Fil 2015-03-25 15 39 42

Strax före klockan 15 tryckte jag på knappen och skickade iväg tryckfilerna till vårens (och årets) sista utgivning på Grim förlag: I sorgens famn av Elisabeth Lindström (den kommer ut 20 april och mer information om boken kommer snart på Grims hemsida). Jag hade en stund innan fått provtryck på omslaget levererat till dörren, och passat på att skicka med postkillen en låda böcker av Björn Jutendahls Bara business, som skulle till distributören Förlagssystem.

Ett par små justeringar och sedan var jag alltså redo att skicka tryckfilerna till Scandinavian Book i Danmark. Precis som vanligt gjorde det ont i magen och in i det sista var jag övertygad om att jag på något sätt gjort fel, sänt iväg fel filer eller gjort något annat katastrofalt.

Det får bli som det blir med det. De andra gångerna (och det här är den tionde titeln jag ger ut i pappersformat sedan Grim startade 2011) har det blivit korrekt, men jag tror att ångesten hör till.

E-boksversionen av I sorgens famn är också på väg att bli klar. Det återstår en del fix och trix, småsaker som jag tänker ägna mig åt i morgon.

Sedan kommer jag upp till ytan igen och byter skepnad. I nästa vecka blir jag författare, för första gången (förutom ett tillfälligt inhopp på biblioteket i Hyltebruk den 8 mars) sedan i slutet av november. Jag tänker inte ens försöka förklara hur fantastiskt det känns.

Bokprat i bokpodd hos bokbindaren

Postat av

Fil 2015-03-23 19 01 52

I förra veckan var jag inbjuden till bokpodden Bokväsen för att prata bokutgivning med poddens initiativtagare, författaren Angelica Ahlefeldt-Laurvig och bokbindaren Per-Anders Hübner. Det blev ett spännande samtal (programmet är inte publicerat än) men det kanske allra intressantaste diskuterade vi efter att mikrofonen var avstängd och inspelningen avslutad.

Då kom vi in på det här med olika typer av inbindning och format, något som Per-Anders Hübner kan allt om. Grim, mitt förlag, ger helst ut i danskt band, som är ett mjukband med flikar. På senare år har det formatet blivit allt populärare. För många författare är det trots allt inbundet som är grejen. Så tyckte jag också när min roman Kråkprinsessan kom ut i originalutgåva 2007. Inbunden med blankt skyddsomslag. Snyggt och på riktigt. Förutom att det är hårda pärmar och skyddsomslag är en inbunden bok trådbunden.

Men – och det visste jag inte då: Kråkprinsessan är inte trådbunden. Den är lika limbunden som de böcker man ibland lite föraktfullt kallar häftade. En liten textilremsa är klistrad precis vid bindningen men under den syns tydligt limranden.

Nu är det inte bara Kråkprinsessan (och jag) som utsatts för detta bedrägeri (för det är så jag ser det). De allra flesta böcker som ges ut som inbundna har samma bindning som exempelvis en storpocket. Vad man betalar flera hundra extra för är de hårda pärmarna.

Jag har läst någonstans att ”det kan förekomma” att inbundna böcker är limbundna. Ja, nog förekommer det. Frågan är om det förekommer några trådbundna böcker längre?

Visst är det intressant? Från och med nu har jag blivit en sådan som inte i första hand kollar på bokens omslag eller baksidestext utan granskar om den är inbunden på riktigt eller på fuskvis. Den trådbundna boken nedan är Glömskelunden, en annan av mina romaner. Så jag kan i alla fall luta mig tillbaka i vetskapen om att en av mina böcker är inbunden.

Trådbunden

Trådbunden

Limbunden

Limbunden

 

Alan Bradley – Mord är ingen barnlek/recension

Postat av

ingenbarnlekAlan Bradley: Mord är ingen barnlek Översättning: Ylva Stålmarck Lind&co

Flavia de Luca är huvudperson i Alan Bradleys deckarserie, som utspelar sig på den engelska landsbygden i början av 1950-talet. Hon är elva år och bor i en nergången herrgård tillsammans med sin världsfrånvände far och två äldre systrar.

Flavia har två stora intressen i livet: att hämnas på sina systrar (som inte alltid är så snälla mot henne), samt att ägna så mycket tid som möjligt i det kemilaboratorium som hon ärvt efter en släkting. Ofta sammanfaller dessa båda sysselsättningar, när hon blandar mer eller mindre illaluktande giftblandningar att preparera såväl smink som choklad med. Nyfikenheten, en av hennes främsta egenskaper, gör att hon då och då snubblar över onda handlingar som exempelvis mord.

I Den bittra pajens sötma påträffades en död man utanför herrgårdens växthus och den synnerligen brådmogna Flavia såg som sin uppgift att ta reda på vem som bragt mannen om livet och varför. Mord är ingen barnlek heter andra delen i serien, som enligt uppgift kommer att bestå av sju fristående berättelser.

En berömd dockteater kommer till byn och Flavia lyckas bli vän med både den rikskände Rubert Porson och hans assistent Nialla. Inför ett framträdande med Jack och bönstjälken i byns kyrka får Flavia en förevisning av dockteatern och tack vare det kan hon senare räkna ut hur det gått till när dockteatermästaren dör. Det som först ser ut att vara en olycka visar sig snart vara mord. Och därmed är lyckan gjord för Flavia som kan briljera med sin knivskarpa slutledningsförmåga.

Flavia har vissa likheter med Astrid Lindgrens mästerdetektiv Blomkvist, framför allt när det gäller kemiexperimenten. Men den gode Kalle är betydligt mindre påfrestande, kanske beroende på att han har vänner som plockar ner honom på jorden vid behov. På relativt kort tid har jag läst de båda första böckerna i serien om Flavia de Luca, och det är tveksamt om jag orkar igenom fler. De är trivsamma, de är underfundiga och underhållande, men alla mer eller mindre krystat formulerade lustigheter gör mig lite trött.

BBC kommer att göra en tv-serie baserad på böckerna och den ser jag fram emot. Då kan jag fortsätta följa Flavia i lagom dos och utan putslustigheterna och de alltför många metaforerna.