Sol och måne

När jag var ung samlade jag på solnedgångar. Jag fotograferade inte dem, jag bara sparade dem i minnet. Men minnet är förrädiskt så jag vill påstå att jag glömt de flesta.

I kväll kom jag ner till stranden lagom tills solen skulle gå ner så jag tog fram mobilen och tog en bild. Inte vågar jag lita på minnet längre.

20130721-224628.jpg

På motsatt sida om solnedgången gick månen upp. Men den är svårare att fånga på bild, åtminstone med mobilkamera. Som en glänsande liten flugskit ser den ut, trots att den var rätt imponerande.

20130721-224830.jpg

Fridhem och Final cut

Skärmavbild 2013-07-19 kl. 22.42.14Den senaste veckan har jag tillbringat på Fridhems folkhögskola och sommarkursen Digital videoredigering.

Kursen gav en första inblick i redigeringsprogrammet Final cut (eller Adobe Premiere, om man hade intresse åt det hållet). Som tur är fick vi färdiginspelat material att redigera, för annars hade det blivit väldigt tunna filmer från mig. Jag har nämligen aldrig filmat digitalt. Inte en enda filmsekvens.

Så varför valde jag då en sådan kurs? Tja, först och främst för att jag ville ägna en semestervecka på folkhögskola och slippa laga mat samtidigt som jag lärde mig något nytt och fick träffa människor jag aldrig skulle ha träffat annars.

Men ju närmare kursstart jag kom desto mer nyfiken och sugen blev jag på att faktiskt lära mig att redigera film digitalt. Jag tänker göra boktrailers. Till att börja med boken Cayenne – kryddpojken med bett.

Efter en mycket givande vecka kom jag hem, plockade fram min kompaktkamera för att inleda de första trevande försöken i att fånga Cayenne på film.

Jag stötte på patrull direkt. Egentligen borde jag inte skriva om hur korkad jag faktiskt är, men sanningen har en förmåga att alltid komma fram så det är lika bra att erkänna.

Jag kunde inte hitta knappen som startade inspelningen. Så illa är det ställt med mig. Men jag vet hur man startar nytt projekt i Final cut, hur man importerar filer och gör en grovklippning av en film.

Det blir nog bra det här, till slut. (Och jo, jag hittade knappen till slut.)

Att våga lite mer

När jag startade Grim förlag för två år sedan var det för att kunna ge ut mina egna böcker. Även om jag är en blygsam person (ibland får jag vänliga bannor för det) vågar jag påstå att jag skriver bra och att mina romaner är värda att läsa. Och därmed värda att ge ut.

Jag har aldrig ångrat beslutet att starta Grim. Det är oerhört lärorikt och spännande, och nu finns alla mina titlar samlade på förlaget, i varierande format (e-bok, pocket, danskt band).

Men därifrån till att våga ge ut någon annans böcker är steget långt. Jag kan bära mina egna förhoppningar och ta besvikelserna, men att bära någon annans förhoppningar har känts som en alltför stor uppgift.

skrivbordDärför är jag själv lite förvånad när Grim nu faktiskt snart har två författare till i sin utgivningslista. I maj gav jag ut Anna Maria Schymans debutroman Skönt förvirrad kvinna som e-bok. Den är tidigare utgiven på Aage förlag, men författaren behövde se sig om efter ett annat förlag till e-boken, och jag erbjöd mig att hjälpa till.

Därmed var det första lilla steget taget. Det kändes trevligt att inte längre vara ensam författare i förlaget. Och snart är det dags för nästa författare att bli utgiven på Grim.

Joanna Björkqvist gav ut sin roman Nära dig på Ordvändan förlag, och jag trodde att hon även ville ge ut den omarbetade e-boksversionen där, men hon blev jätteglad när jag sa att Grim gärna tar sig an den. Jag blev också glad! Nu är vi tre.

Just nu läser jag igenom manus till Närmare dig, som romanen kommer att heta i sin omarbetade version, och sedan är det dags.

Det sägs att ensam är stark. Men tillsammans är väldigt mycket trevligare!