P D James: När döden kom till Pemberley Översättning: Ulla Danielsson (W&W)
Jag köpte boken till mig själv i julklapp, men hann inte börja läsa förrän juldagarna var över. Men den som väntar på något gott … Jag är mycket förtjust i P D James, och djupt imponerad över att hon, sin ålder till trots, är så knivskarp. Hennes fasa inför den här boken var att den, och hon, skulle uppfattas som gaggig. Det är den inte.
P D James är, förutom att vara en briljant deckarförfattare, även känd som Jane Austen-kännare, så att kombinera de två världarna är egentligen ganska naturligt. Själv har jag inte lärt känna Jane Austen så mycket genom böckerna, men däremot sett det mesta av vad som gjorts i olika tv- och filmversioner.
I den här boken står, som titeln antyder, Mr Darcy och hans hustru Elizabeth i centrum. Det är kvällen före lady Annes bal när Elizabeths yngre syster Lydia kommer farande i en vagn och hysteriskt skriker att hennes älskade man, Wickham, är mördad.
En kropp hittas mycket riktigt i skogen och därmed har döden kommit till Pemberley.
Själva kriminalgåtan är, i sanningens namn, inte speciellt märkvärdig. P D James har gjort vad hon har kunnat för att skapa spänning, men i och med att handlingen mestadels utspelar sig i rättegångssalen finns naturliga begränsningar.
Då tycker jag att det är roligare att få författarens version av vad som hänt efter att Darcy och Elizabeth gifte sig. Och allra mest uppskattar jag att P D James plockat in karaktärer från Jane Austens olika romaner. Sådana blinkningar till läsarna gillar jag.
Romanen bjuder på trevlig underhållning och det tycker jag är gott nog.
Intressant att du gillade den. Jag tyckte det var en urseg bok och höll aldrig på att ta mig igenom den. Nu lyssnade jag på den som ljudbok och det är inte första gången som jag tycker att en ljudbok är seg så jag undrar om det är mediet.
Sedan stämde inte PD James beskrivningar av Elisabeths och Darcys agerande med den bild av deras personlighet jag hade. Nåväl, är man Austen-fan så måste man givetvis läsa den.
Jag är mer expert på PD James än på Jane Austen, kanske var det därför jag gillade hennes utflykt i Austen-land. Anne Elliot är min favorit och det gladde mig att hon nämndes, liksom att Harriet Smith fick en liten roll i historien.
Jag gillade också att Anne Elliot och Harriet Smith dök upp i historien. Sedan tror jag sådär lagom på att Emma skulle brevväxla med en hushållerska på Pemberly. Och jag har bestämt för mig att Wickhams far var förvaltare och inte betjänt på Pemberly. En son till en betjänt skulle näppeligen uppfostras ihop med sonen i huset, något däremot en son till en förvaltare skulle kunna göra.
P D James ska ju vara expert på Jane Austen, men hon kanske har slirat lite på sanningen för att det passade. Eller också tar åldern ut sin rätt. Men det låter onekligen mer troligt att Wickhams far var förvaltare.