När jag började skriva Sorgbägare hade jag bara vaga idéer om hur berättelsen skulle gestalta sig. Det straffade sig under hela skrivprocessen. Därför bestämde jag mig för att nu, när jag ska börja skriva nästa roman, får det vara slut på det här aningslösa drällandet i romanland. Jag ska ha en synopsis och därmed basta.

Hahaha, vem tror jag att jag lurar? Jag KAN inte skriva synopsis, jag VET inte vad som ska hända förrän det händer. Jag går runt runt medan tankarna låser sig och jag tittar ut på det som nästan är regn och sedan funderar jag på om jag ska gå och klappa katten eller kanske äta något eller … och så har förmiddagen gått och jag har inte kommit närmare en lösning på problemet.

Jag har ingen erfarenhet av att skriva synopsis och det är antagligen därför det är så omöjligt för mig. Dessutom tror jag att jag har missuppfattat uppgiften. Ett synopsis kan säkert se ut på olika sätt. Jag har i alla fall skrivit ner frågan: vad händer i kapitlet? och strukit under den. Mitt mål är att ha klart för mig i alla fall EN viktig sak som händer. Jag minns en föreläsning med deckarförfattaren Åke Edwardson, där jag ställde frågan om han skriver synopsis. Det gjorde han. Ungefär fyra meningar för varje kapitel.

Fyra ynka meningar. Nog borde jag kunna åstadkomma det! Annars får svaret på frågan Vad händer i kapitlet? bli Det får vi väl se när vi kommer dit!