Jag har äntligen kommit till den fas i redigeringen som jag gillar mest: att än en gång skriva ner berättelsen, med utgångspunkt från tidigare manusversioner, samtidigt som jag håller koll på synpunkter och kommentarer från lektörer och testläsare.

Det blir inte många sidor per dag, och jag har inte hållit på mer än ett par dagar, men kan konstatera att jag redan efter åtta sidor har krympt materialet med nästan en hel sida. Jag älskar att plocka bort överflödiga ord, det är som ogräsrensning (fast roligare), samtidigt som jag här och där lägger till en mening i ett försök att fördjupa.

Jag kan berättelsen, jag har lärt känna karaktärerna, jag vet precis vart jag är på väg och varför. Det gör att jag kan vara extra vaksam på allt skräp när jag nu äntligen är igång med att bearbeta texten.

Efter varje kapitel läser jag högt och hittar ännu mer att rensa bort.

Åh, vad jag gillar att vara författare!