Bokbloggsjerka om bokförvaring

Veckans fråga i bokbloggsjerkan kommer från Mia Eggimann. Den lyder: Hur får du plats med alla böcker?

IMG_1949

Jag har ett litet bibliotek (fjorton bokhyllor, tror jag) där jag sorterat in alla böcker i bokstavsordning samt i utgivningsföljd. Det ryms inte fler hyllor i rummet och hyllplanen rymmer inte heller fler böcker så nu börjar det bli problem. De senaste åren har jag lagt böckerna ovanpå de andra, i väntan på att skapa plats åt dem. Samt staplat böcker i vild oordning i den smala hyllan som syns på bilden, medan jag funderar på hur jag ska organisera den.

Risken är att jag tvingas göra mig av med böcker snart. Länge var det en tanke som var helt oacceptabel men nu inser jag att det inte håller längre. Under flera år var jag medlem i en bokklubb där jag inte själv valde böcker utan fick ett bokpaket (ja, det innehöll ett uppslagsverk med grön pärm, dessa böcker maldes ner i återvinningskvarn när jag flyttade – ingen loppis ville ta emot dem) varannan månad och många av de där böckerna har jag inte ens läst och kommer aldrig att läsa. Under ännu fler år har jag recenserat böcker för en tidning och de allra flesta av dessa böcker kommer jag inte heller att läsa om. Där är alltså två kategorier av böcker som jag på sikt kan göra mig av med. Jag måste bara samla mod en liten stund till …

Bokbloggsjerka – om läsvärd klassiker

Veckan utmaning i bokbloggsjerkan som min namne arrangerar varje veckoslut kommer från Koko och handlar om att vi ska tipsa om en bok som är minst hundra år gammal, och motivera varför den är läsvärd.

Jag säger bara så här: om jag skulle tvingas tillbringa en tid på en obebodd ö och bara fick ta med mig en enda bok skulle jag inte tveka en sekund: Greven av Montecristo av Alexandre Dumas d ä. Den skrevs ursprungligen 1844 och publicerades först som följetong i en fransk tidning. Historien om den unge sjömannen Edmond Dantès som blir oskyldigt anklagad och dömd, och förpassad till fångön If på obestämd tid (livstid), träffar en lärd präst och nitton år senare lyckas rymma och, tack vare prästen, hitta en förmögenhet av omätlig storlek, som han använder för att hämnas alla de som svek honom – tja, den historien har allt.

Jag hade turen att få tag i boken (som egentligen är sex böcker i den utgåva från 1940-talet som jag har) på en loppis för en struntsumma. Jag avskyr tjocka böcker och väljer ofta bort romaner som är mer än 500 sidor (idealet är runt 300) men Greven är sammanlagt minst 1500 sidor och jag har läst den flera gånger.

Egentligen gillar jag inte heller historiska böcker, eller filmer, men förra sommaren fann jag mig själv läsa flera Jane Austen med stor behållning. Så om jag av någon anledning inte fick ta med mig Greven av Montecristo till en öde ö skulle jag smuggla med mig både Övertalning och Stolthet och fördom av Austen.

Det har gjorts en del filmatiseringar av Greven. Jag kräks över alla utom en: en fransk tv-serie som visades i svensk tv 1980. Övriga versioner bör lämpligen förpassas så långt in i glömskans vrår det går att komma.

Förra veckans utmaning, om nördiga böcker, hoppade jag över. Men jag inser nu att Greven av Montecristo kunde ha passat in även där. Jag ÄR nördig när det gäller just Edmond Dantès, alias Greven av Montecristo.

Så här snyggt försättsblad är det på den första delen i utgåvan från 1940-talet:

IMG_1928

Bokbloggsjerka med svårbesvarad fråga

I veckans bokbloggsjerka ställs en svår fråga: varför är det nästan bara kvinnor som bokbloggar? Frågan är ställd av en man, och förhoppningsvis är han inte helt ensam utan kan få en del svar även från manliga bokbloggare.

Däremot är det inte helt enkelt att besvara frågan. Är det fler kvinnor än män som läser? I så fall faller det sig kanske naturligt att det även är fler kvinnor som bloggar. Kan det vara så att kvinnor tycker om att prata om böckerna de läst, organiserar sig i bokcirklar och/eller bloggar medan män nöjer sig med själva läsupplevelsen och inte har behov av att berätta om den?

Som sagt, det är en svår fråga. Jag har precis börjat skriva en ny roman, som faktiskt snuddar vid dagens fråga. Romanen utspelar sig under en sommarvecka på en folkhögskola, på en kurs som heter Blogga om böcker. Deltagarna är nästan uteslutande kvinnor (två män har vågat anmäla sig). Kanske finns det anledning även för mina fiktiva romangestalter att fundera på frågan. Varför är det nästan bara kvinnor som bokbloggar?