P D James: När döden kom till Pemberley Översättning: Ulla Danielsson (W&W)

Jag köpte boken till mig själv i julklapp, men hann inte börja läsa förrän juldagarna var över. Men den som väntar på något gott … Jag är mycket förtjust i P D James, och djupt imponerad över att hon, sin ålder till trots, är så knivskarp. Hennes fasa inför den här boken var att den, och hon, skulle uppfattas som gaggig. Det är den inte.

P D James är, förutom att vara en briljant deckarförfattare, även känd som Jane Austen-kännare, så att kombinera de två världarna är egentligen ganska naturligt. Själv har jag inte lärt känna Jane Austen så mycket genom böckerna, men däremot sett det mesta av vad som gjorts i olika tv- och filmversioner.

I den här boken står, som titeln antyder, Mr Darcy och hans hustru Elizabeth i centrum. Det är kvällen före lady Annes bal när Elizabeths yngre syster Lydia kommer farande i en vagn och hysteriskt skriker att hennes älskade man, Wickham, är mördad.

En kropp hittas mycket riktigt i skogen och därmed har döden kommit till Pemberley.

Själva kriminalgåtan är, i sanningens namn, inte speciellt märkvärdig. P D James har gjort vad hon har kunnat för att skapa spänning, men i och med att handlingen mestadels utspelar sig i rättegångssalen finns naturliga begränsningar.

Då tycker jag att det är roligare att få författarens version av vad som hänt efter att Darcy och Elizabeth gifte sig. Och allra mest uppskattar jag att P D James plockat in karaktärer från Jane Austens olika romaner. Sådana blinkningar till läsarna gillar jag.

Romanen bjuder på trevlig underhållning och det tycker jag är gott nog.