I dag skriver min författarkollega Monika Häägg om Kvinnor, vin och vänner på sin blogg. Romanen utspelar sig under några sommardagar på Fridhems folkhögskola och Monika berättar om hur hon själv sökte till en ettårig teaterutbildning på skolan.
Jag har bara gått sommarkurser där, i år blir det för åttonde gången jag styr mot Svalöv. Undrar om jag får träffa Carina, Boel och Caroline då.
Idag skriver Joanna Björkqvist, som är min vän, förlagskollega, redaktör och fotograf (vilken kvinna, alltså!) om Kvinnor, vin och vänner. Hon har varit redaktör för den och i och med det borde hon vara diskvalificerad att skriva om boken. Jag menar, hur skulle hon kunna skriva annat än positivt om en bok hon själv varit redaktör för? Nu är det så att boken faktiskt förtjänar att bli läst och det tycker både Joanna och jag. Dessutom är Joanna alltid ärlig, det vet jag efter genomgångarna av mina manus, då hon verkligen inte alltid varit positiv.
Joanna läste de tre första böckerna av mig, Kråkprinsessan, Glömskelunden och Snökupan, innan vi kände varandra. Vi hade träffats ett par gånger men inte mer än så. När hon tog med böckerna på semester på Karpathos tyckte jag att hon var galen! Ta med tre böcker av en författare hon inte vet ett dyft om. Jag skulle valt böcker som jag verkligen visste att jag gillade. Lyckligtvis tyckte Joanna om dem. Mycket. Därför litar jag på hennes ärlighet även sedan vi blivit vänner och hon fått rollen som redaktör.
Så vad gör en författare då om dagarna när den nya romanen är släppt? Åker runt på föreläsningsturné kanske? Eller till det ena signeringsstället efter det andra? Dricker upp bubblet som jag fick vid releaseminglet?
Svaret är det här:
Så här glamourös är min tillvaro just nu. Jag målar panelbrädor till mitt inglasade uterum (hur mycket trä det kan finnas i ett glashus är ofattbart) och bär svintunga klinkerplattor. Och när det är gjort flyttar jag marksten för att ha som kant där singel går över i vildmark. Jag far också omkring som en vilde i trädgården. Drar upp lite ogräs här, planterar en ny vindruvsplanta där, petar ner några lobelia och förbannar kaninerna som demolerar min nysatta lavendel (ska ta itu med att klippa itu tio meter nät och sätta upp runt hela rabatten).
Och så skriver jag en novell lite så där vid sidan om till en sommartidning och funderar på hur novellen till nästa sommartidning ska konstrueras.
Då och då tänker jag på Kvinnor, vin och vänner och hoppas att den ska nå många läsare och tas emot på det sätt den är tänkt – som en stunds trivsam underhållning.
I juli tänker jag på allvar börja fundera på nästa roman och i höst hoppas jag kliva in i skrivbubblan igen. Glasrummet som är på gång kanske kan bli en plats för kreativa tankar. Jag hoppas det.