Etikettarkiv: Glömskelunden

Många paket blir det

Postat av

pall

Den senaste tiden har varit fylld av tejprullar, kartonger, bubbelplast och böcker. För en vecka sedan landade en pall böcker (i kartonger, tack och lov) på infarten och jag fick bråttom att lasta in dem i bilen och köra till lagret. Efteråt räknade jag ut att jag hade lyft cirka 1.200 kilo den dagen. Inte så underligt att jag fick träningsvärk i armarna. Varje bok väger fysiskt inte så mycket men innehållet har tyngd och förhoppningen är att många ska vilja läsa Joanna Björkqvists reportagebok Våra älskade orkade inte leva, där hon har intervjuat åtta människor vars nära anhöriga tagit sitt liv. Hon har även pratat med två personer som i sitt yrke möter människor i kris – en präst och en psykoterapeut.

Det är med stolthet och tacksamhet mitt förlag, Grim, ger ut boken, som har release i dag.

Samtidigt har försäljningen av min egen roman Sorgbägare, efter att ha fått utlåtande från BTJ, tagit fart och det har kommit beställningar från biblioteken varje dag i två, tre veckor. Bokrean är också på gång (start 25 februari) och i år har förlaget med fyra böcker, Kråkprinsessan, Glömskelunden, Snökupan och Cayenne – kryddpojken med bett. Jag hade gärna sänkt priset även på Mellan raderna, men tyvärr (eller glädjande?) är den nästan slutsåld, så jag måste ta beslut om jag ska trycka upp ny upplaga eller kanske ge ut boken som storpocket eller standardpocket. I så fall blir det inte förrän lagom till Bokmässan i höst. Det har börjat komma beställningar på de fyra reaböckerna, och sammantaget kan konstateras att tejprullen snart är slut, att jag ska komplettera förpackningsmaterialet med wellpapp och kraftpapper och att armmusklerna även fortsättningsvis får sin dagliga träningsdos även om jag ligger sorgligt efter med besöken till gymmet.

Jag har också en hemlig plan. Det kommer en vecka, inte alltför avlägset, där jag än så länge inte har någonting inbokat och jag tänker försöka hålla det så. Då ska jag försöka sätta mig med min nya roman och försöka komma igång med den. Det är inte utan att jag längtar efter att börja skriva igen.

Men innan dess har jag en del att beta av på listan: uppdatera mitt författarporträtt på Grim förlag, skriva ett par beställda texter, skriva föredrag till författarframträdande i mars, göra e-bok av kommande roman på Grim, utforma ett avtal till kommande utgivning på Grim samt fakturera och bokföra.

Och så hoppas jag att vårens deckarbokflod ska skölja över mig och recensionsböckerna trilla ner i lådan.

Med förebild i verkligheten

Postat av

omslagMina romaner bygger inte på verkliga händelser. Jag gör inte skönlitteratur av mitt liv. Jag placerar inte ens mina romankaraktärer i namngivna miljöer – det är bara Boel i Mellan raderna som åker till verklighetens Penzance i Cornwall. Resan dit och vistelsen där är fiktion.

Men jag måste erkänna att huset där Solbritt i Kråkprinsessan bor och dit Monika flyttar i Glömskelunden – det huset har sin förebild i ett hus som sedan barndomen fascinerat och retat min fantasi. Som tonåring fick jag möjlighet att se huset invändigt och sedan dess har det alltid haft en plats i mitt hjärta.

Solbritt handskas inte varsamt med huset. Monika gör åtminstone ett försök att ta hand om det. I verkligheten har husets nuvarande ägare lagt ner massor av tid och pengar och möda på att återställa det efter tidigare ägares klåfingrighet och brist på känsla. Jag beundrar dem för det och är glad att de förstår sig på husets själ och har velat bevara den.

Länge har jag tänkt berätta för dem att deras vackra hus faktiskt är med i två romaner, men jag har inte vågat. Men i tisdags var jag på ett möte och tornhusets ägare var också där. Jag berättade om böckerna, hon blev överraskad och glad och i dag var jag på kontoret och lämnade över böckerna. Trevligt, tycker jag.

Mål för mållösa

Postat av

bloggbildEn dag i februari när jag var ute och gick kom jag på vilket kommersiellt mål jag skulle ha med mitt författarskap. Jag skulle sälja böcker för minst hundra kronor om dagen. Det borde inte vara omöjligt, även om jag är sämre än sämst på att marknadsföra dem och mig. Jag har dessutom satt ett lågt f-pris på samtliga mina böcker, varför det inte blir så många kronor för varje såld bok.

Vid det laget var det ännu en månad kvar innan senaste romanen, Mellan raderna, skulle komma ut, men jag hade redan i början av januari inlett Grim förlags e-bokssatsning (min debutroman Och natten är lång och svår kom som e-bok ett år tidigare) genom att ge ut en första novellsamling om tre noveller (Systrarna Jönsson och två till). Den följdes av ytterligare en samling (Stendöd i Prag och lite till) och därefter var jag redo att ge ut Kråkprinsessan som e-bok. Det var i början av februari och då kom också kommersen igång. Bara ett fåtal köpte boken, men desto fler laddade ner den via bibliotek. Vilken trevlig sysselsättning, att logga in på Elib och kolla försäljningsloggen!

Snart hade jag konverterat även Glömskelunden, Snökupan och Cayenne – kryddpojken med bett till epub-fil, och även producerat en tredje novellsamling, Midsommarnattsdrömmen och ännu mer. När Mellan raderna kom ut, 25 mars, var även e-boksversionen ute till försäljning och utlån.

Så att formulera min ekonomiska målbild var inte helt orealistiskt. För säkerhets skull lade jag även till ett delmål: att inte nolla.

Nu har det gått några månader och jag kan konstatera att jag HAR nollat. Inte bara en dag utan flera. Statistiken ser för tillfället riktigt sorglig ut och för att ytterligare gnugga in salt i mina sår räknade jag ihop hur mycket jag sålt för under de veckor som gått sedan jag formulerade målet.

Det är nitton hela veckor (plus fyra dagar, då jag sammanlagt sålde för 879 kronor) och med ett litet leende inser jag att jag i alla fall är bra på att formulera mål. Under de här nitton veckorna har jag i genomsnitt sålt för 101 kronor om dagen och ligger alltså på plus! Jag är medveten om att det inte behövs mer än ett par veckor till för att jag ska hamna efter i statistiken, men jag valde att kolla just nu, eller hur?

För att vara på den säkra sidan, jag är inte en sådan som vill sätta orealistiska mål utan vill verkligen att de ska vara både möjliga och troliga att uppnå, har jag bestämt att det här målet inte behöver uppnås med en gång utan kan ses långsiktigt.

Så nu är mitt primära mål att inte nolla. Därför: kom igen! Gå in och låna mina e-böcker! (Låna gärna Anna Maria Schymans Skönt förvirrad kvinna samtidigt! Det är Grim förlags första utgivna bok av en annan författare än mig själv. Snart kommer det en till!) Eller köp dem billigt hos någon av nätbokhandlarna! Ni vill väl inte att jag ska gå som en nolla genom livet!