Jag är dålig på att uppdatera den här sidan. Ibland får jag iväg ett inlägg om dagen tre dagar i rad. Och sedan tar det stopp igen. Oftast handlar det då om att min andra verklighet knackar på dörren. Den som stavas jobb. Men ibland är det bara så att jag inte har något att säga och då blir det tyst här.
I fredags blev jag i alla fall klar med eboks-versionen av Glömskelunden och laddade upp den på Elib.
Och i dag avgick jag formellt som kassör i föreningen Egenutgivarna.
Men annars har det inte hänt så mycket sedan sist!
Etikettarkiv: Glömskelunden
Spännande möte
I morgon kväll ska jag träffa ett gäng bokcirkelflickor som har läst min roman Kråkprinsessan. Jag är både förväntansfull och lite nervös inför mötet, men mest är jag tacksam över att de velat läsa något som jag har skrivit. Av förhandsrapporter har jag fått veta att några av deltagarna inte nöjt sig med att läsa Kråkprinsessan, utan även tagit sig igenom Glömskelunden och Snökupan.
Wow, alltså! Den fjärde och avslutande romanen i serien, Mellan raderna, är snart på gång. Kanske kommer vi att prata lite om den också i morgon kväll.
Åh, vad jag längtar!
Bilden är från Bokmässan i Göteborg i september förra året, och jag har lånat den från bloggen bokcirkel.se.
Nytt år – utan mål
Rubriken kanske låter lite pessimistisk, men för mig är den närmast som ljuv musik. När jag bestämde mig för att starta mitt förlag, Grim, lade jag upp en utgivningsplan för att slippa ha ett förlag med enbart en bok på sitt samvete. Planen föreskrev fem böcker på två år. På nyårsafton gick jag i mål med Mellan raderna, som blir den sjätte boken att ges ut på Grim förlag.
Först kom Snökupan, i juni 2011, därefter var det stiltje fram till februari 2012 då jag stack mellan med ett bonusprojekt i form av min första e-bok, Och natten är lång och svår – Sången om Camilla. Det är en nyutgåva av min allra första roman, som gavs ut i mitten av åttiotalet. Jag ville testa om jag kunde klara av att göra e-bok själv eller om jag var tvungen att anlita proffs. Efter mycken möda och stort besvär lyckades jag. Och lite smart tycker jag nog att jag var eftersom jag skrev en liten lathund för hur jag hade gjort, i fall jag skulle få lust att göra fler e-böcker.
I april k
om 
min
a två första pocketböcker ut, Kråkprinsessan och Glömskelunden, som tidigare varit utgivna på annat förlag. Och i september var det dags för min katt att få sin egen bok, Cayenne – kryddpojken med bett. Nu, och endast här, kan avslöjas att boken egentligen skulle ha hetat Cayenne – PEPPARpojken med bett, men någonstans i något omslagsförslag blev det fel och så fick han bli en krydda i stället. Pepparpojken hade naturligtvis varit bättre, men jag har ingen att skylla på så det är bara att tugga i sig (om nu inte peppar varit så lömskt att tugga).
På nyårsafton blev jag alltså klar med Mellan raderna och i morgon ska jag skicka iväg en beställning på provtryck. Jag har nått utgivningsmålet jag satte upp med förlaget, och jag har nått det med råge. Det känns bra.
Och ännu bättre känns att jag inte har några nya mål uppsatta. Jag har planer, bland annat tre eller fyra e-böcker, först och främst av mina romaner, men sedan har jag även tänkt plocka ihop några av mina deckarnoveller till en trevlig liten samling. Och kanske några av mina mer allvarligt menade noveller till en annan samling.
Men mål har jag inga fler. Det är bara stressande att ha mål. För min del duger det gott med planer. Och sådana har jag gott om!