Helt plötsligt får jag några dagar då varken författande eller förlagsarbete pockar på uppmärksamhet. Jag bokförde tidigare i veckan, gjorde avräkning till författarna på Grim förlag, röjde upp det sista efter Bokmässan. Min redaktör Joanna Björkqvist meddelar att hon håller på att läsa mitt manus till Kvinnor, vin och vänner (efter att hon haft en kort och välbehövlig semester) och räknar med att vara klar inom ett par veckor.

Så vad gör jag under tiden? Jag försöker få lite fason på trädgården, något som min trädgårdsgrep uppfattade så knäckande att den gav upp. Och jag läser böcker som jag ska skriva om. I slutet av förra veckan läste jag ut Joakim Zanders Orten, i början av veckan avslutade jag Louise Pennys Ett förbud mot mord och just nu plöjer jag igenom 800 sidor långa Jag är pilgrimen av Terry Hayes. Efter den blir det Hjorth/Rosenfeldts nya bok om Sebastian Bergman, De underkända. Jag kommer att slå ihop intrycken av de två böckerna till en krönika med utgångspunkt från film- och tv-manus.

Det känns lyxigt att sitta i läsfåtöljen framför kaminen och ägna sig åt att läsa och samtidigt helt legitimt kalla det för ett jobb. Men jag ser samtidigt fram emot att få sätta tänderna i mitt eget manus igen. Om det inte blir så sågat att jag gräver ner det förstås.