Ett av mina intressen, vid sidan om författande och förlagsverksamhet, är min kompost. Jag vet att det låter minst sagt suspekt, men de fyra elementen är otroligt viktiga för mig, och genom att kompostera ser jag till att få prima jord.

För några år sedan köpte jag en kompostbehållare och ägnade en god stund åt att montera ihop de olika sektionerna och placera den på bottenplattan. Jag anmälde till kommunen att jag ville kompostera även matavfall. Sedan dess har jag fått fram en hel del jord med fin struktur.

Problemet har varit själva tömningen av behållaren. Jag hade önskat att det fanns en lucka som man behändigt kunnat öppna. I stället har jag tvingats välta hela behållaren, gräva fram innehållet och fösa över det på en presenning och sedan ställa behållaren på plats igen och ösa tillbaka allt som ännu inte är färdigkomposterat.

I dag stod jag och tittade på kompostbehållaren och funderade på hur jag skulle kunna välta den eftersom jag flyttat den och ställt den nära ett nätstängsel. Tänk om, var min nästa fundering, tänk om jag hade kunnat plocka bort en sektion och tömma behållaren på det viset i stället. Men i så fall får jag väl aldrig ihop den igen, var den självkritiska reaktionen på min fundering.

Jag gick in och googlade. Och kolla! I bruksanvisningen som jag hittade på nätet stod att man tömmer behållaren genom att plocka bort en av sektionerna! Då skämdes jag. Hur korkad får man bli? Det här borde jag ha begripit från början.

För att undersöka exakt hur dum jag är letade jag upp handboken som jag fick när jag köpte behållaren. Jag har läst den flera gånger utan att hitta en enda formulering om tömning, men jag har väl läst slarvigt.

Men nej, fullt så illa var det inte. Det stod inte ett ord om hur behållaren töms.

Och då kände jag mig plötsligt lite smart som kommit på hur jag skulle göra. Att det sedan var väldigt besvärligt att få ihop sektionen igen tänker jag inte nämna.

Nu ska jordgubbslandet få en rejäl näringsdos så att det blir stora fina gubbar nästa sommar.