Under några intensiva dagar förra veckan var jag smakråd och nästan en integrerad del av författarfirma Björkqvist/Svensson. Det är de, Joanna och Kristina, som skrivit Förverkliga din bokdröm, som kommer ut lagom till bokmässan i september. De var i slutskedet av arbetet med omslag till boken. Mejlen for som blixtar mellan Frankrike, Grekland och Mellbystrand, med pdf-filer av omslaget. Det var mycket diskussion om färgerna och det var i de diskussionerna, och när jag sedan läste Kristinas blogginlägg om arbetet, som jag insåg hur slarvig jag själv varit när jag gjort omslagen till mina böcker. Eller slarvig – jag kunde ha tänkt mer medvetet. Därför är jag tacksam att jag fick vara med i processen, och ta del av tankarna. Det var där och då jag verkligen insåg hur viktigt ett omslag faktiskt är.
Jag är inte helt nöjd med omslaget till Snökupan, men jag tänker inte berätta vad jag skulle velat ha bättre, bara att jag inte ska göra likadant nästa gång.
Innan jag gjorde omslaget behövde jag en bild, ett foto. Och en idé om vad det fotot skulle föreställa. En väg som svängde svagt till vänster, var bilden som så småningom dök upp i mina tankar. Jag började se mig omkring. Vägen skulle vara ödslig, den skulle signalera skog. Jag trodde att jag skulle plåta en väg i Småland, men det blev i stället en väg några hundra meter hemifrån. Visserligen svängde vägen åt fel håll, men …
Med pocketböckerna testade jag först foton innan jag hittade den grafiska form som blev slutresultatet. Jag är rätt nöjd med omslagen till Kråkprinsessan och Glömskelunden, även om det finns mindre lyckade saker även här.
Omslaget till Cayenne – kryddpojken med bett var givet långt innan jag ens visste att jag skulle ge ut en kåserisamling. Det var den bilden eller ingen alls. För ett tränat öga finns saker att anmärka på, men jag är ändå väldigt nöjd. Med en sådan kille på omslaget kan det helt enkelt inte bli fel.
Och nu har jag börjat jobba lite med omslaget till min kommande roman, Mellan raderna. Jag hade en annan titeln på romanen tidigare, en som gjorde valet av bild enkel. Men sedan ändrade jag titel och bytte bild. Därefter började jag tveka. Nu har jag gjort två varianter och den ena känner jag mig lite nöjd med. Det är inte klart på något vis, men jag kanske är på rätt väg. Eller?
Tack för att du ville vara smakråd och kul att du känner att det gav dig något.
Om jag ska tycka om dina bokomslag så tycker jag följande:
DEN ÖVRE
Tilltalande bakgrundsbild. Får mig att associera till semester. Typsnittet på titeln är dock helt enkelt gräsligt. Totalt oläsligt och det finns inte en chans att jag med ett snabbt ögonkast skulle förstå vad boken heter.
DEN NEDRE
Först tänkte jag – men varför har du en engelsk bokhandel, sedan kom jag ihåg var du sagt att boken utspelar sig i för land och då blev det genast mycket bättre. Här är titeln läsbar men jag skulle se om det inte går hitta en färg som bryter av mer mot bilden i bakgrunden.
Jag tycker att bilden med stranden gör sig fint som ett vykort på baksidan. Det här är min favorit av de två. Dock är jag inte helt såld på den bruna färgen, jag är ju mer förtjust i glada färger men det är nog mest en smaksak.
Stort tack för dina synpunkter! Typsnittet i det översta har jag hämtat från nätet, tyckte att det skulle fungera bra för att illustrera ett krackelerat förhållande, men jag håller med dig om att det är otydligt. Jag har i princip valt bort det.
Det undre är mycket riktigt hämtat från platsen där en del av historien utspelar sig. Men brunt – hey, jag har hämtat upp färgen från skylten med hjälp av pipett. Det är rött, engelskt rött kanske :-). Det är just med färgerna jag känner att jag har mycket att jobba med.
På min dator såg det brunt ut 🙂
Jag håller med ormbunken längre ner om att bakgrundsbilden (bokhandeln) är lite rörig. Men inte värre än att jag tror det går att få till en text som syns bra mot bilden. Det är som sagt bara att jobba vidare 🙂
Jag tycker att omslaget till Snökupan är jättesnygg!
Ang. Mellan Raderna gillar jag inte typsnittet/fonten. Det är något som känns fel på båda två, men kan inte helt sätta fingret på vad…
Tycka vad man vill om omslaget till Halva min Måne, men jag la ner sjukt mkt tid på det. Eller de som hjälpte mig; både konstnären och layoutare. Det tog månader innan jag var nöjd…
Tack för synpunkter! Typsnittet i det översta förslaget har jag laddat ner från en gratistjänst, det andra fanns i datorn. Jag ska experimentera med andra typsnitt, var ganska nöjd med det som jag hade till Snökupan, samt till pocketböckerna.
Jag håller med de övriga om typsnittet på den övre, jag drogs först till den, då den med bokhandeln är plottrig och rörig, plus en skrikig färg på rygg och baksida. Den andra fanns ett lugn över men ändå en antydan av att allt inte står rätt till, med sprickorna och titeln ”mellan raderna”. Spontant gillade jag den övre bättre.
Vad kul! Det var lite den känslan jag ville få fram. Tur att jag har gott om tid för det finns uppenbarligen en hel del att göra! Tack för dina åsikter!